Första mötet - brainstorming = många spretiga ideer.
Ledmotiv:
- Media literacy: för att kunna verka i dagens samhället behöver man kunna hantera/värdera information mha ett spektrum av digitala verktyg. Detta är utgångspunkten för en strategi att ge eleverna kompetenser i informationssamhället. Om dessa kompetenser är lika viktiga som läs- och skrivfärdigheter så borde de genomsyra all skolverksamhet.
- Vilken är pedagogens roll i en sådan skola? Vad mer kan jag tillföra när all information kan googlas fram? Vad finns det för vits med att undervisa när det redan finns en drös av lektioner på nätet? Om vi kan svara på denna fråga kanske vi samtidigt kan svara vad en skola som förespråkar "media literacy" bör tillhandahålla.
- Många lärare har genomgått fortbildning men låter kunskapen förtvina. Många lärare är osäkra på hur de praktiskt skall kunna använda sig av de nyförvärvade kunskaperna. Ibland är det inte bara brist på pedagogiskt nytänkande. Ofta kan det röra sig om brister i teknik som gör att arbetsinsatsen är för hög i förhållande till vinsten. Men tänk er att ni är en lärare på 1600-talet. Av vilken anledning skulle en statarunge (fanns de på talet?) behöva lära sig att läsa för inte tala om att lära sig att skriva. Dåligt exempel, dagens unga har tillgång till det nya mediet medan statarungen kanske aldrig skulle få se varken en bok eller ett skrivdon. Då kanske det egentligen är märkligt att något som är så centralt utanför skolan (båda bland konsumenter och som ett arbetsverktyg) ännu har så låg exponering i skolan.
- Vi pratade en del om kompetenser som skolan förespråkar idag men som redan idag inte riktigt är aktuella: rättstavning, sktivstil, multiplikationstabellen, kungalängden, etc... Skall man oroa sig över att man använder sig av en digital ordbok istället för att anstränga sig för att minnas bortglömd glosa? Om vi upplever att det är smidigare att slå upp saker på nätet, är det då rimligt att vi undanhåller detta från våra elever? Kan vi göra det på längre sikt när alla kommer att ha tillgång till internet via mobila enheter? Jag kan uppleva att utvecklingen tvingar oss till att förädla information inom områden där vi har ett tydligt övertag i förhållande till datorer. Skulle det finnas ett värde i att identifiera sådana områden och granska vilka kompetenser en människa behöver för att detta förädlingsarbete? Ett typiskt exempel på förädling som en dator idag har svårt för att genomföra är att sammanställa RELEVANT information för att kunna lösa ett INTRESSANT problem. Båda orden är svåröversättbara till maskinkod men inte desto mindre av stort intresse i vår vardag. Att veta vad som är relevant och intressant för ett problem är en process som en människa genomgår i sitt samspel med andra. Var kommer teknik och media literacy in i detta? Idag finns det i stort sett bara en person som kan avgöra vad som är av betydelse och till sin hjälp har man en bok. Med teknikens hjälp öppnar vi upp mot många fler informationskällor och ger många fler möjlighet att resonera kring vad som är relevant och intressant. Svaret på dessa frågor har varit entydigt så länge det fanns 1 domare i klassen. I verkligheten finns det många fler alternativ.
- Ett spår som vi inte lär komma in på är att den media literacy som vi idag diskuterar motsvarar vår gamla läskunnighet. Vi har än så länge inte riktigt insett att man även kan producera med det nya mediet. Jag menar inte då att skriva text som i tex en blogg.
- Vilka rubriker skulle man kunna tänka sig för strategiuppsatsen (utan någon speciell turordning)?
- Pedagogiska huvudfrågorna: Vad, Hur, etc
- Pedagogens roll när det inte finns begränsning till information, när alla kan tycka fritt
- Vad kommer att stryka på foten när elever skall lära sig media literacy. Tiden måste tas från något annat - vad?
- Syftet måste vara enkelt att förstå och kännas trovärdigt
- Tre konkreta undervisningssekvenser med de tänka förändringarna. Jag tror att vi bör arbeta ganska mycket med Vad och Hur för att verkligen komma åt teknikens roll - vilka kompetenser hos eleverna blir tillgängliga för utveckling i närvaro av obegränsad information och kontakt med omvärlden
- Rättvisa/Demokrati - kan den nya tekniken ge fler möjligheter att utvecklas enligt sina förutsättningar
- Utveckling av informationskritik - en central kompetens i informationssamhället
- Kultur. Kan sådana förändringar ske på vilken skola som helst? Eller är det så att det behövs en viss kultur för att göra verklighet av våra ideer? Är närvaron av arbetslag en fördel? Är det lättare om man har täta kontakter med det omgivande samhället? Är det lättare om man har samarbeten med andra skolor inom och utom landet? Är det lättare om lärare brukar spendera viss tid ute på "praktik" och vet hur man arbetar utanför skolans värld?
- Kommer vi att stöta på svåra problem med bedömning av elevernas arbeten? Hur skall vi utforma uppgifter som är svåra att plagiera?
- Hur säljer vi in detta för föräldrarna som alltid kommer att jämföra sina barns skolgång med sin egen?
